Jag vet att jag tjatar om Neo. Men jag vet helt ärligt inte hur jag ska överleva morgondagen. Han har under 1 – års tid varit min klippa, mitt liv och mitt allt. Funnits där vid glädje och sorg. Jag har fått mitt hjärta krossat under året, men Neo har aldrig lämnat min sida. Inatt är det mys med mitt hjärta. Jag hoppades att jag skulle slippa känna denna sorg i mitt hjärta, men det finns människor som överlevt värre saker än detta, och jag kommer också klara mig igenom detta, men just nu måste jag få sörja mitt hjärta.
NEO
Love you all.
Tjingeling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar