Kluven!

Just nu känns det som jag står i en trevägskorsning,
Om jag väljer vägen rakt fram så går jag mot Framtiden , alltså lite mer strukturerade och säkra val.
Om jag väljer vägen till höger så väljer jag ÄVENTYRET, en väg som består av äventyr utöver de vanliga. Den tredje vägen är ett stort ?, om jag väljer denna så vet jag egentligen inte vad jag har att vänta mig, skrämmande men ändå spännande.

Oavsett vad jag väljer så känns beslutet fel, hur ska man egentligen veta vad som är det bästa för mig? De senaste månaderna har jag följt mitt hjärta, inte min hjärna, och det har fungerat bra.
Jag är vilsen, men jag tror inte man ska stressa, besluten kommer av sig själva.


För en tid sedan träffade jag en person fylld av energi och glädje.
Jag kan inte få personen ur mitt huvud.
Det beror endast på att personen gav mig motivation.
När jag pratade med h*** så kändes besluten inte alls svåra, jag visste och kände någonting som inte kan förklaras. Allt känns som en dröm??
Kanske var det ingen verklighet, utan verkligheten kommer ikapp mig nu??
Du var precis som jag oerhört bra på att prata och sälja in dig själv, men??
Jag tycker bra om dig, för bra för min egen skull.
<3 V Ä N S K A P <3
är någonting som verkligen betydet någonting för mig.
Att känna sådana vänskapsband och sen inte få utlopp för dem är oerhört jobbigt och frustrerande.
Som tur är så har jag mina vänner där hemma, vänner som funnits där sedan länge.
VÄRLDENS BÄSTA.

Sen att jag träffat en annan underbar person som också betyder oerhört mycket.
H*n 'är fantastisk och bryr sig oerhört mycket om mig på många sätt och vis.
Du är en stjärna. *Ler*

Valen är många och huvudet går på högvarv.
Känslorna svämmar över och just nu är motivationen nere på minus.
Men skam den som ger sig, jag ger mig aldrig iaf.
Livet har en mening, jag ska bara hitta min mening och min väg.

För övrigt så ska jag och * till Helsingborg idag.
Vänner, familj och festival, kan det bli bättre??
Love you all
Tjingeling.